Résumés
Abstract
Astrid Lindgren holds a unique position within world literature, yet her enigmatic creative process has for many years been hidden in her impenetrable stenographed drafts and manuscripts. Because Lindgren through her employment at publishing house Rabén & Sjögren acted as her own editor and publisher, these drafts contain the entire creative and editorial – and to date inaccessible – process behind her literary works. With the purpose of unmasking Lindgren’s creative process as visible in her shorthand drafts and typed up manuscripts, this article applies the perspective of sociological editing (shaped particularly by McGann (1983) and McKenzie (1986) and more recently developed and applied for text genetic purposes by for example van Hulle (2008; 2014) and Gabler (2018)) to early results from The Astrid Lindgren Code. Focal points are 1) the secretarial skill of shorthand as the engine in Lindgren’s creative process, and its function in the interplay between the different production roles assumed by Lindgren 2) how the inaccessibility of her manuscripts, as well as the fact that Lindgren as author, editor, and publisher was her own ‘collaborator’ has contributed to reproducing an image of Lindgren as a solitary literary genius, or with Norwegian writer Alf Prøysen’s words, “a solar system of her own”.
Keywords:
- Astrid Lindgren,
- stenography,
- shorthand,
- publishing studies,
- genetic criticism,
- children’s literature
Résumé
Astrid Lindgren occupe une place unique dans la littérature mondiale, et son processus de création énigmatique est dissimulé depuis de nombreuses années derrières ses impénétrables ébauches et manuscrits sténographiés. Puisque Lindgren, en tant qu’employée de la maison d’édition Rabén & Sjögren, était pour ainsi dire sa propre réviseuse et éditrice, ces ébauches contiennent, dans son entièreté, la genèse créative et éditoriale de son oeuvre, genèse jusqu’ici inaccessible. Avec pour objectif de révéler le processus de création de Lindgren, qui ne se donne à voir que par les abréviations et symboles présents dans ses ébauches et manuscrits dactylographiés, le présent article applique aux résultats obtenus jusqu’à présent dans le cadre du projet « Code Astrid Lindgren » la perspective de l’édition sociologique, telle que développée par McGann (1983) et McKenzie (1986), et plus récemment utilisée en génétique du texte par van Hulle (2008; 2014) et Gabler (2018), entre autres. D’une part, la compétence en sténographie que possédait Lindgren en tant que secrétaire apparaît comme le moteur de son processus de création et l’interface entre les différentes fonctions de production assumées par l’écrivaine. D’autre part, Lindgren apparaît comme sa propre « collaboratrice », puisqu’à la fois autrice, réviseuse et éditrice, ce qui, conjugué à l’inaccessibilité des manuscrits, a contribué à forger son image de génie littéraire solitaire, elle que l’écrivain norvégien Alf Prøysen qualifiait de « système solaire en soi ».
Mots-clés :
- Astrid Lindgren,
- sténographie,
- études d’édition,
- critique génétique,
- littérature jeunesse
Parties annexes
Bibliography
- The Astrid Lindgren Archives, National Library of Sweden. Inventory of L230:5—shorthand notepads, especially L230:5: 79, 105, 202, 203, 470. https://arken.kb.se/SE‑S‑HS‑L230?sf_culture=en.
- Interviews with Marianne Eriksson, Kerstin Kvint, and Lennart Svahn, performed by the author in 2013 on behalf of the Astrid Lindgren Society. Interview transcripts available from the Astrid Lindgren Society. https://www.astridlindgrensallskapet.se/.
- Andersen, Jens. Denna dagen, ett liv: En biografi över Astrid Lindgren. Translated by Urban Andersson. Stockholm: Norstedts, 2014.
- Andersdotter, Karolina and Nauwerck Malin. “Secretaries at Work: Accessing Astrid Lindgren’s Stenographed Manuscripts through Expert Crowdsourcing.” Proceedings of Digital Humanities Nordic and Baltic (DHNB), edited by Karl Berglund, Matta La Mela, Inge Zwart, and Clelia La Monica, Uppsala 2022. http://ceur-ws.org/Vol-3232/paper01.pdf.
- Andrianova, Irina. “The Assistant and Co‑Author of Fyodor Dostoevsky.” Studia Slavica Hung 61, no. 2 (2016): 437–44. doi: http://dx.doi.org/10.1556/060.2016.61.2.14.
- Almgren‑White, Anette. “Bilder av Alma i Katthult: Emils skrivande mamma i intermedial belysning.” In Nya läsningar av Astrid Lindgrens författarskap, edited by Helene Ehriander and Martin Hellström, 128–39. Stockholm: Liber, 2015.
- Atwood, Margaret. Negotiating with the Dead: A Writer on Writing. Cambridge: Cambridge University Press, 2002.
- Bak, Krzysztof. “Genreekvilibristen Astrid Lindgren.” Studia Litteraria Universitatis Iagellonicae Cracoviensis, no. 6 (2011): 7–28. http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:561669/FULLTEXT01.pdf.
- Berglund, Karl. “Mordförpackningar: omslag, titlar och kringmaterial till svenska pocketdeckare 1998–2011.” PhD diss., University of Uppsala: Avdelningen för litteratursociologi, 2016.
- Boëthius, Ulf. “Konsten att göra sig rolig: skazen i Astrid Lindgrens Emil i Lönneberga.” Tidskrift för litteraturvetenskap 19, no. 3 (1990): 51–65.
- Bohlund, Kjell. Den okända Astrid Lindgren: åren som förläggare och chef. Lidingö: Astrid Lindgren text, 2018.
- Bowles, Hugo. Dickens and the Stenographic Mind. Oxford: Oxford University Press, 2019. .
- Brouillette, Sarah. Postcolonial Writers in the Global Literary Marketplace. Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2011.
- Edström, Vivi. Astrid Lindgren: A Critical Study, translated by Eivor Cormack, Stockholm: Rabén & Sjögren, 2000.
- Edström, Vivi. Astrid Lindgren och sagans makt. Stockholm: Rabén & Sjögren, 1997.
- Edström, Vivi. Det svänger om Astrid. Stockholm: Rabén & Sjögren, 2007.
- Edström, Vivi. Kvällsdoppet i Katthult: essäer om Astrid Lindgren diktaren. Stockholm: Natur & Kultur, 2004.
- Edström, Vivi. “Tu tu tu! En farlig saga om fattigdomens dagar.” In Astrid Lindgren och folkdikten, edited by Per Gustavsson and Vivi Edström, 49–68. Stockholm: Carlsson, 1996.
- Edström, Vivi. Vildtoring och lägereld. Stockholm: Rabén & Sjögren, 1992.
- Ehriander, Helene. ”Astrid Lindgren, förlagsredaktör på Rabén & Sjögren.” Personhistorisk tidskrift 2 (2010): 121–39.
- Ehriander, Helene. “Astrid Lindgren och Rabén & Sjögren.” In Samfundet de Nio, Litterär kalender, edited by Gunnar Harding, 43–56. Stockholm: Norstedts, 2006.
- Ehriander, Helene. “Förlagsredaktör med näsa för böcker.” Tvärsnitt, no. 4 (2009): 42–45.
- Ehriander, Helene. “Exotisk vardag: Anna Riwkin‑Bricks och Astrid Lindgrens fotografiska bilderböcker.” In Bild och text i Astrid Lindgrens värld, edited by Helene Ehriander and Birger Hedén, 111–124. Lund University: Absalon, 1997.
- Ehriander, Helene. “‘Skriv fritt och av hjärtans lust!’: Maktförhållanden och barnboksideal i Astrid Lindgrens verksamhet som förlagsredaktör.” Avain ‑ Kirjallisuudentutkimuksen aikakauslehti, no. 3 (2014): 17–32.
- Ehriander, Helene. “‘Tack för alla kloka ord och vänliga brev’: korrespondens mellan Kai Söderhjelm och förlagsredaktör Astrid Lindgren.” PhD diss., Lund University: Litteraturvetenskapliga institutionen, 1994.
- Ehriander, Helene. “Tack snälla, rara Astrid: förlagsredaktör Astrid Lindgrens korrespondens med författaren Gunborg Wildh.” In Speglingar av Småland, edited by Inger Littberger Caisou‑Rousseau, Maria Nilson, and Carina Sjöholm, 285–302. Hestra: Isaberg förlag, 2009.
- Ehriander, Helene. “Värden och värderingar hos förlagsredaktör Astrid Lindgren och Rabén och Sjögren förlag.” In Barnlitteraturens värden och värderingar, edited by Sara Kärrholm and Paul Tenngart, 83–101. Lund: Studentlitteratur, 2012.
- Ekman, Kerstin. “I berömmelsens lavin.” In Samfundet de Nio, Litterär kalender, edited by Gunnar Harding, 1–42. Stockholm: Norstedts, 2006.
- Fordham, Finn. I Do, I Undo, I Redo: The Textual Genesis of Modernist Selves in Hopkins, Yeats, Conrad, Forster, Joyce, and Woolf. Oxford: Oxford University Press, 2010.
- Frankl, Elisabeth. “Strängt personligt med Elisabeth Frankl”, Expressen (Stockholm), December 6, 1970.
- Hedberg, Andreas. “Samlingsrecension Astrid och jag: 50 års arbetsliv 1952–2002 och En utmärkt författare: Astrid Lindgrens belöningar och utmärkelser.” Barnboken 43 (2020). https://doi.org/10.14811/clr.v43.509.
- Hedberg, Andreas. Svensk litteraturs spridning i världen. Stockholm: Svenska förläggareföreningen, 2019. http://www.diva‑portal.org/smash/get/diva2:1357957/FULLTEXT01.pdf.
- Heil, Raphaela, Malin Nauwerck, and Anders Hast. “Shorthand Secrets: Deciphering Astrid Lindgren’s Stenographed Drafts with HTR Methods.” Proceedings of the 17th Italian Research Conference on Digital Libraries (IRCDL), 2021. http://ceur‑ws.org/Vol‑2816/short5.pdf.
- Heil, Raphaela, Ekta Vats, and Anders Hast. “Paired Image to Image Translation for Strikethrough Removals from Handwritten Words.” In: Document Analysis Systems. (DAS) 2022. Lecture Notes in Computer Science, vol 13237. Springer, Cham, 2022. https://doi.org/10.1007/978‑3‑031‑06555‑2_21.
- Heldner, Christina. “I gränslandet mellan lingvistik och litteraturvetenskap: en analys av några språkliga drag i böckerna om Pippi Långstrump.” Modern litteraturteori och metod i barnlitteraturforskningen, edited by Maria Nikolajeva, 191–208. Stockholm: Centrum för barnkulturforskning, 1992.
- Hellsing, Lennart. “Astrid.” In Allrakäraste Astrid: En vänbok till Astrid Lindgren, edited by Susanna Hellsing, Birgitta Westin, and Suzanne Öhman‑Sundén, 9. Stockholm: Rabén & Sjögren, 2002.
- Hengen, Shannon. “Staging Penelope: Margaret Atwood’s Changing Audience.” In Once Upon a Time: Myth, Fairy Tales, and Legends in Margaret Atwood’s Writing, edited by Sarah Appleton, 47–56. Newcastle & Cambridge: Scholars Publishing, 2008.
- Henrikson, Paula. “Verk som process.” In Kladd, utkast, avskrift: studier av litterära tillkomstprocesser, edited by Paula Henrikson and Jon Viklund, 7–20. Uppsala: Avdelningen för litteratursociologi, 2015.
- Kvint, Kerstin. Astrid i vida världen: sannsagan om Astrid Lindgrens internationella succé: en kommenterad bibliografi. Stockholm: Kvint, 1997.
- Kvint, Kerstin. Astrid och jag: 50 års arbetsliv 1952–2002. Lidingö: Astrid Lindgren Text, 2019.
- Kåreland, Lena. “Astrid Lindgren och modernism: exemplet Pippi Långstrump” in Årboka: litteratur for barn og unge, edited by Per Olav Kaldestad and Karin Beate Vold, 9–17, Olso: Det norske samlaget, 2008.
- Kåreland, Lena. Modernismen i barnkammaren: barnlitteraturens 40‑tal. Stockholm: Rabén & Sjögren, 1999.
- Leden, Laura. Adaption av flickskap: normbekräftande och normbrytande i flickböcker översatta från engelska till svenska och finska 1945–1965. Helsingfors: Helsingfors universitet, 2021. http://urn.fi/URN:ISBN:978‑951‑51‑7320‑1.
- Liljeqvist, Hanna. “Brev från den lilla, lilla staden: skildringen av småstaden i Britt‑Mari lättar sitt hjärta.” Humanetten 45 (2020): 375–85. https://open.lnu.se/index.php/hn/article/view/2788/2418.
- Lind Palicki, Lena. “Ordvitsar och samtalsuppror – en språkvetenskaplig essä om en barnboks märkvärdiga normbrott.” In Pippiperspektiv, edited by Maina Arvas, 60–67, Lidingö: Astrid Lindgren text, 2020.
- Lindgren, Astrid. Assar Bubbla eller Det var nära ögat att det inte blev någon bok om Pippi Långstrump. Stockholm: Rabén & Sjögren, 1987.
- Lindgren, Astrid. Britt‑Mari lättar sitt hjärta. Stockholm: Rabén & Sjögren, 1944.
- Lindgren, Astrid. “Det började i Kristins kök.” In Samuel‑August från Sevedstorp och Hanna i Hult, 57–64. Stockholm: Rabén & Sjögren, 1975.
- Lindgren, Astrid. “Därför behöver barnen böcker.” Speech given at ceremony for the Hans Christian Andersen award, Skolbiblioteket vol. 3 (1958): 7.
- Lindgren, Astrid. Före grupp åtta – mycket före: kåserier och noveller för vuxna, edited by Lena Törnqvist and Gallie Eng, Stockholm: skrifter utgivna av Astrid Lindgren‑sällskapet, 2014.
- Lindgren, Astrid. Intervju i Läsextra‑bilagan till Expressen, 6/12, 1970.
- Lindgren, Astrid. Jag har också levat! En brevväxling mellan Astrid Lindgren och Louise Hartung, edited by Jens Andersen and Jette Glaargard, Lidingö: Salikon, 2016.
- Lindgren, Astrid. “Min lyckligaste dag.” Vecko‑Tidningen Såningsmannen no 25 (1955), 11, Stockholm: J. Lindström‑Saxon. Reprinted in Astrid Lindgren‑sällskapet medlemsblad, no. 70 (2020), 10–11.
- Lindgren, Astrid. Mina påhitt. Stockholm: Rabén & Sjögren, 1971.
- Lindgren, Astrid. “Pomperipossa i Monismanien.” Expressen, March 3, 1976.
- Lindgren, Astrid. Pomperipossa in Monismania. Translated by Sarah Death. Swedish Book Review 1 (2002): 22–26.
- Lindgren, Astrid. Ur‑Pippi: Originalmanus. Stockholm: Rabén & Sjögren, 2007.
- Lindqvist, Karl. “Om konsten att ta kontakt. Muntligheten i Astrid Lindgrens författarskap.” In Astrid Lindgren och folkdikten, edited by Per Gustavsson and Vivi Edström, 69–88. Stockholm: Carlsson Bokförlag, 1996.
- McGann, Jerome. A Critique of Modern Textual Criticism. Chicago: University of Chicago Press, 1983.
- McGann, Jerome. “From Text to Work: Digital Tools and the Emergence of the Social Text.” Text 16 (2006): 49–62. http://www.jstor.org/stable/30227956.
- McGann, Jerome. The Textual Condition Princeton, NJ: Princeton University Press, 1991.
- McKenzie, D.F. Bibliography and the Sociology of Texts. Cambridge: Cambridge University Press, 1999.
- Moran, Joe. Star Authors: Literary Celebrity in America. London: Pluto, 2000.
- Nauwerck, Malin. “A World of Myths: World Literature and Storytelling in Canongate’s Myths Series.” PhD diss., Uppsala University: Avdelningen för litteratursociologi, 2018.
- Nauwerck, Malin. “Sagoberättaren, sekreteraren och den spelande linden. Muntlig poetik i Astrid Lindgrens ljudvärldar.” In Från Strindberg till Storytel: korskopplingar mellan ljud och litteratur, edited by Julia Pennlert and Lars Ilshammar, 197–219. Göteborg: Daidalos, 2021.
- Scheibe, Siegfried. “Variantendarstellung in Abhängigkeit von der Arbeitsweise des Autors und von der Überliefehrung seiner Werke.” In Textgenetische Edition, edited by Hans Zeller and Gunter Martens, 168–176. Berlin, Boston: Max Niemeyer Verlag, 2012. https://doi.org/10.1515/9783110939996‑009.
- Steiner, Ann. “Rödluvan och Kalle Stropp på stenkaka, lp, kassett, cd och mp3. Barns ljudböcker då och nu.” In Från Strindberg till Storytel, edited by Julia Pennlert and Lars Ilshammar, 73–106. Göteborg: Daidalos, 2021.
- Strömstedt, Margareta. Astrid Lindgren – en levnadsteckning. Stockholm: Rabén & Sjögren, 1999.
- Sullivan, Hannah. The Work of Revision. Cambridge, MA: Harvard University Press, 2013.
- Squires, Claire. Marketing Literature: The Making of Contemporary Writing in Britain. Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2007.
- Theander, Birgitta. Till arbetet: yrkesdrömmar och arbetsliv i flickboken 1920–65. Helsingborg: Makadam, 2017.
- Törnqvist, Lena. “140 hyllmeter, 75 000 brev och 100 000 klipp – Astrid Lindgrens arkiv i Kungliga biblioteket.” Biblis 58 (2012): 58–71.
- Törnqvist, Lena. “Astrid Lindgrens arkiv – nya forskningsmöjligheter.” Barnboken 34, no. 2 (2011): 59–67. .
- Törnqvist, Lena. En utmärkt författare. Astrid Lindgrens belöningar och utmärkelser, Stockholm: skrifter utgivna av Astrid Lindgren‑sällskapet, 2019.
- Törnqvist, Lena. Ingrid Vang Nyman. En biografi. Lidingö: Salikon, 2016.
- Törnqvist, Lena. Man tar vanliga ord och säger ovanliga saker: Astrid Lindgrens språk. Lidingö: Salikon, 2015.
- Törnqvist Verschuur, Rita. Den Astrid jag minns, Stockholm: skrifter utgivna av Astrid Lindgren‑ sällskapet, 2011.
- Van Hulle, Dirk. Manuscript Genetics: Joyce’s Know‑How, Beckett’s No‑How, Gainsville: University Press of Florida, 2008.
- Van Hulle, Dirk. Modern Manuscripts: The Extended Mind and Creative Undoing from Darwin to Beckett and Beyond. London: Bloomsbury, 2014.
- Van Hulle, Dirk. Textual Awareness: A Genetic Study of Late Manuscripts by Joyce, Proust, and Mann, Ann Arbor: University of Michigan Press, 2004.
- Van Meerbergen, Sara. “Nederländska bilderböcker blir svenska: en multimodal översättningsanalys.” PhD diss., Stockholm University, 2010.
- Warnqvist, Åsa and Ellerström Jonas. Tri raske skutt. Astrid Lindgren och Samfundet de Nio. Stockholm: Skrifter utgivna av Astrid Lindgren‑sällskapet, 2021.
- Warnqvist, Åsa. “Don’t be too upset with your unchivalrous publisher: translator‑publisher interactions in the Swedish translations of L.M. Montgomery’s Anne and Emily books.” Barnboken 42 (2019). doi.org/10.14811/clr.v42i0.449.
- Williams, Anna. Stjärnor utan stjärnbilder. Stockholm: Gidlunds, 1997.
- Wistisen, Lydia. “Uppbrott och inordning – feminina identiteter i Astrid Lindgrens Katiböcker och efterkrigstidens Damernas värld.” In Nya läsningar av Astrid Lindgrens författarskap, edited by Helene Ehriander and Martin Hellström, 122–39. Stockholm: Liber, 2015.